stolt eller dum

funderar på varför stoltheten är större än sanningen, varför kan man bara inte se varandra för dem man är istället för att misstro varandra in i det sista, att sabba det bästa för att man inte blir betrodd, att tänka jag måste bättra mig och säga det, men bli anklagad och nedskjuten påvägen dit.
livet är allt bra virrigt, tur att man bara lever en gång, eller?

Hej tillbaka här efter 2 års paus, så tyckte det var dags att uppdatera lite
jaha så vad har hänt då? mycket mycket, men allt går nog inte att skriva här,
då skulle jag nog cencureras och lönnmördas (damn you girl).

men börjar lite soft med att berätta hur vi har det nu,
kidsens mor har flyttat till STHLM så nu har jag dem på heltid lovely =)
vi stormtrivs och kidsen klarar av att vara själva de nätter jag jobbar,
du är bäst Simon som tar hand om din bror.

jobbet då,
ja vad ska man säga. skitsnacket från vissa bara fortsätter, men nu verkar det bara vara 3 st kvar,
men jag har kommit på en rolig grej; om jag ler jätte mycket och nickar åt dem
så blir det extremt stirriga och nervösa, inte svara på det de säger utan bara nicka och le. =P

kärleken de senaste 2 åren då, hmmm ja den delen får jag som sagt hoppa över,
den har varit strange och full av besvikelse, glädje, svek och ja allt som kan hända då man inte kommunicerar. men man börjar ju bli van med att leva i ovisshet.
men ska nog lyckas få rätsida på den oxå, bara fortsätta att lyssna, lära och förstå.

nu ska det väl inte dröja 2 år till nästa inlägg, =)